Frans Ullben’s Weblog

På den här bilden tycker husse att jag ser sorgsen (fast söt) ut. Det är den senate uppfödaren har mejlat och jag är fem veckor på den.  När det blir bättre dagsljusförhållande ska hon mejla nya bilder till los päronen så att färgåtergivningen på min fina päls syns bätter.

Här ligger jag på krosad sammet och drömmer om märgpipor, pippifåglar och roliga leksaker som jag ska leka med när jag flyttat till Stockholm. Observera mina fina svarta trampdynor mot min silvergrå päls. Snyggt va?

Här är första bilden matte fick på mig. Vid tillfället visste hon inte om det var mig eller min bror hon ville köpa. Som ni ser är jag väldigt ullig och söt (misstänker att hon innerst inne bestämde sig redan då även om hon senare förde diskussioner med husse).

Husse sa att de borde köpa min bror eftersom han enligt uppfödaren inte var fullt lika rastypisk och perfekt.

”Det perfekta är oftast inte lika intressant” sa han typ.

Uttalandet fick matte att vela. Hon tänkte att det onekligen låg något i det husse sa. Ett tag var jag nästan lite orolig. Oron kulminerade när matte och husse låg till sängs en afton. Matte föreslog att de skulle dra lott om vilken katt de skulle köpa. Ett gummiband fick symbolisera mig.

Tack och lov använde matte sin kvinnliga list och höll gummibandet i den hand som var närmast husse. Eftersom husse kan vara ganska bekväm av sig valde han den hand som krävde minst energi att nudda vid. Fiffigt av henne tycker jag!